Fortsättning 54

Onsdag 4 december

 

Sitter just nu i väntrummet och väntar på att de ska hämta för min behandling. Jag har fjärilar i magen och känner mig allmänt illa till mods. Kansk inte så konstigt. Jag känner sån illska mot min sjukdom som gör att jag får fler och fler biverkningar. Jag har nu mer eller mindre konstant feber och orkar inte göra det jag är van vid. Jag är van att kunn göra ganska mycket. Men så är inte fallet nu. För att ni ska förstå min fysiska svaghet så ska jag ge er ett konkret exempel.

 

Till första andvent ville jag baka lussekatter. Jag börjar att blanda ingredienserna och sedan så skall ju degen knådas. Men där tog det stopp. Jag orkade helt enkelt inte att knåda degen så som man bör göra. Jag var helt slut och trött som om jag hade sprungit ett maraton eller nått o jag menar verkigen det för så slut var min kropp. Jag försökte in i det längsta att göra färdig degen men, det ville minnsan inte min kropp. Jag täckte degen med bakduk och gick och la mig i soffan för att vila mig. Det är jävligt frusterande att inte klara av att ens baka som är peace off cake. Det är inte så lätt att bara gilla läget heller. Men jag måste ju göra det förr eller senare. Blir jävligt frustrerad över att nästan vara handikappad också. Det får väl ändå räcka med den jävla skiten som lever rövare i min kropp. Jag blir så begränsad också, vet ju inte när min trötthet och feber slår till. Jag vill/kan inte göra/åka vart jag vill när jag vill. Det är jobbigt.

 

Hur som haver så har jag nu fått på mig den snygga mössan som ska ta mig till Antarktis ett par timmar.

Känslan är samma varje gång kanske lite mer vissa dagar än andra, att det är jävligt jobbigt när jag ligger här. Vet inte var jag ska göra av min sorg och rädsla. Jobbigt, jobbigt och frustrerande att ha det så här. Jag blir samtidigt ledsen över detta som tar så mycket kraft från mig. Mitt i allt detta så försöker jag ändå att vara glad emellanåt, men det är svårt ibland för det tar mycket kraft och energi från mig antingen jag vill eller inte.

 

Jag ska röntga mig i eftermidag också. Aldrig roligt det heller. Den 20 december ska jag på återbesök för att få svar på röntgen om det är stabilt eller inte. Det känns dock inget vidare inför det besöket. Får ont i magen bara genom att skriva det nu. Oron, rädslan, frustrationen, ångesten tar vid direkt. Fuck, fuck. Inte så speciellt bra datum med tanke på julen. Ja, ni kanske förstår vad jag känner inför det.

 

 

Så då va det hem o får i sig lite käk innan jag ska till röntgen och dricka kontrasten inför den. Sagt och gjort. Dottern Suzanne följer med till röntgen. De ropar in mig och av med bh. Lägger mig på britsen där de sätter nål på min Port-a-carte (en slang som ligger i ven för att slippa bli stucken varje gång i arm el dyl). De tar några bilder först och sedan får jag även en kontrast där, som går via porten och direkt ut till blodbanan. Sen kommer de ut för att sätta på droppet med en annan kontrast. När den börjar verkar vilket den gör direkt känns det som om man kissar ner sig, fast jag vet att jag inte gör det så känner jag efter varje gång. Nå väl de ger mig kontraste och stänger om sig. Det tar jäöääätte lång tid innan de kommer ut till mig vilket det inte brukar göra. Då börjar mina känslor att flöda fritt och fantisera. Vad ser dom? Varför kommer dom inte ut? Är det så otäckt? Jag, jag blir ledsen under den tiden och tårarna rinner lite och jag försöker att undvika för att de ska se. Men jag va väldigt kort och lyssnade inte så noga på dom hade fullt upp med mina tankar och känslor. Min dotter sa att det syndes att jag mådde dåligt där. Det gjorde jag vekrligen. Röntgen brukar inte vara så jobbig som den just va idag.

 

 

Men nog tjatat om det. Ska bli skönt att tänka på någiot annat i några dagar när barnbarnet kommer då lägger jag allt fokus på henne. <3 <3 <3. Nu är det snart jul och mina två av tre barn kommer att fira jul med mig viket också innebär mitt underbara barnbarn också gör. Ser så mycket framemot att fira jul med dom. Jag längtar så jag vet inte vad. Så det blir en härlig jul med allt vad det innebär nu när barnbarnet ska komma. Roligt att greja inför jul nu. Så får jag skämma bort henne några dagar också. Like that <3.

 

Man får bara en resa genom livet,

  så glöm inte att stanna upp och

  lukta på blommorna”

 

 


Kommentarer
Postat av: Rickard Hammar

Kan bara säga att du ska kämpa på så gott du kan p ta hand om dej.....Bamse kramar

2013-12-04 @ 21:54:41
Postat av: Rickard Hammar

Kan bara säga att du ska kämpa på så gott du kan p ta hand om dej.....Bamse kramar

Svar: Tack Rickard. Kram tebax
Feime

2013-12-04 @ 21:55:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0