Fortsättning 24
2013-09-08
Jag har skrivit mycket om vad jag känner, kanske inte så konstigt, men ni ska veta att min störtsta sorg är inte min egen utan mina barns sorg som jag desstuom är orsaken till. Mina <3 har givetvis minst lika stor sorg som jag själv och jag kan inte ta den från dom även om jag skulle vilja det, mina <3 ska må bra och leva gott utan massa bekymmer. Om det gick så skulle jag vara den förta som deras smärta. Jag skulle vilja veta vem som har bestämt att vi ska gå igenom detta, jag skule jätte gärna vilja prata med henne/honom i så fall. Jag har inte satt mina barn till världen för att de ska lida och ha smärta utan att de ska få må bra och leva ett gott liv utan en massa bekymmer, ( vissa bekymer kan man inte undgå) men vissa kan man vara utan som detta. Det sägs att man växer som människa efter olika trauman i livet, men sen finns det ju trauma och trauma. Hur kan man växa efter sånt här, med massa sorg och smärta? Jag tvivlar på att man gör det ser ingen som helst utveckling på det. Den sorgen finns i en och den kommer att bo där resten av ens liv.
Jag behöver ju inte säga att livet är varken lätt eller rätvist. Men sen finns det olika defenitioner på det givetvis. En del glider genom livet och gnäller över en liten förkylning,lite hosta, att man inte hunnit tränat på gymmet, vad jag vill ha sagt med detta är att en del gnäller över de minsta lilla, (självklart har jag också gjort det), men man kanske ska ha lite persektiv på saker och ting och lägga fokus på lite viktigare saker än att som tex gnälla över en liten förkylning. Eller som det också är nu ute i samhället, att man har för små bröst, läppar, lite fett här och där. Man blir inte lyckligare av större bröst, lyckan sitter inte i brösten eller läpparna eller vad det nu månde vara. Det är bara yttre ting. Vi är inte perfekta men vi är födda om vi är små, stora bröst eller vad det är , men det är ju tjusningen i det, tråkigt om alla skulle se likadana ut, men vi gör väl det till slut verkar det som. Vi ska vara oss själva inte vad någon annan vill ha eller se på.
Lägg energin på ditt inre inte på det yttre. Idag är det viktigt hur man ser ut på det yttre men inte hur man ser ut på insidan. Lyckan kommer innifrån, och den speglar sig i sin tur på utsidan. Jag vet inte om folk mår dåligt i största allmänhet och att man måste fokusera på det yttre istället attt lägga fokus på det inre, eller så är det så att det är tabu att prata om att man mår dåligt i själen. Det är inget konstigt att vi gör det, alla gör vi det av och till. Själen behöver också vård precis likadant som om du bryter ett ben, svårare är det inte, men många vill inte prata om det tyvärr
Jag undrar om e tjej/kvinna med bröstinlantat skulle råka få bröstcancer hur hon skulle reagerat och mått? Jag tror att det skulle vara katastrof för denna kvinna, det är för den kvinna som inte har har haft inplantat och fått bröstcancer men jag tror att det skule vara värre för den personen som har lagt ner allt för att få större bröst och inbillar sig sen att hon är ”lycklig” nu med stora bröst. Tror jag inte ett dugg på. Sen säger jag inte att bröst inte är en viktig attribut för oss kvinnor, för det är det.”så nu har jag gnällt lite”
PS
För en timme sedan kom min vännina med mat och en jätte vacker bukett med vita liljor....blev jag rörd? Ja, behövs inte mycket i nu läget för att jag ska bli det... DS
”Tomorrow is never promised so today,
I am lettig all my friends and family
knowed How Thankful I Am
That
YOU ARE IN MY LIFE”
