Fortsättning 37
Onsdag 2013-09-25
Vet ni vad jag kan bli avundsjuk på? Jo, när jag ser och vet att folk är friska, för det är det enda jag skulle vilja vara. Sitter i skrivande stund och gråter över alla de känslor som flödar fritt och runt i mitt huvud och som jag inte kan bli kvitt. Vet inte om man kan det. Är det någon som vet eller har något bra tips? Förmodligen inte.
Idag är det lite bättre och jag får ta tillvara på det lilla i livet vilket jag också gör.
Det finns människor som lider med obotliga sjukdomar som jag, sen finns det folk som ser till att få människor att få döds ångest precis som jag genom att starta krig och dylikt i världen. Konstigt ..Räcker det inte med sådant vi inte själva kan påverka? Alla de pengar kunde gått till forskning kanske man då skulle kunna bota människor och hitta roten till cancern??
Idag har jag varit på behandling. Hade en tid kl. 08.30. Jag var väldigt trött och har så varit de senaste nätterna och sovit dåligt med huvudvärk. Så jag var väldigt trött när klockan ringde imorse. Men det var bara att stiga upp men inte se såg jag glad ut.
Jag kommer dit och då börjar jag med att blöta håret och sedan lägga balsam i håret. Därefter sätter de på mig en mössa och som jag sedan blir kopplad till en appartat där kylan kommer. De tio första minuterna gör så fruktansvärt ont av kylan så jag vet inte vad. Innan dom startat att ge mig cytostatika så ska jag först ha kyl mössan i 30 minuter, därefter får jag cytostatika som tar 5 min att gå in. Efter det så har jag mössan i ytterligare 60 minuter. Sedan är jag klar för hemfärd. Jag försökte att vila en stund under tiden men har lite svårt för det. Känslor och tankar de slåss om platsen i mig.
Jag åkte hem och slocknade i några timmar. Kanske inte var så konstigt.
Åkte därefter till stan för att hämta ett par byxor som jag hade lagt undan. Har precis fått i mig lite mat också.
Imorgon kväll kommer min son hit för att vi sedan ska fortsätta färden ihop mott Helsingborg på fredag till min syster och hennes familj. Ska bli trevligt. Inte ofta jag träffar sonen han bor ju också en bit från Skövde.
Försöker emellanåt att göra saker som skingrar tankarna men ibland är det svårt att vinna den matchen. Men då är det bara att vara där och förhoppningsvis lämna det för en stund.
” Jag vet inte vart jag ska men
jag är på väg”
