Fortsättning 38

Torsdagn 2013-09-26

 

.•*¨`*•. ☆ .•*¨`*•. .•*¨`*•✿

Godmorgon, nu är klockan, 04,37. Jag har varit uppe en stund. Tagit mitt morgon kaffe och en smörgås. Vaknade vid 01.00 första gången men som tur var somnade jag om men denna gången kunde jag inte somna om. Som jag tidigare har skrivit så har jag haft svårt att sov trots att jag är jätte trött.

 

Jag blir ständigt påmind om vad som finns i min kropp genom smärtor inte så att smärtorna är olidliga utan den psykiska smärtan är värre. Det kanske hade varit enklare att inte bli påmind hela tiden vad vet jag?? Tycker det är så tragisk med denna hemska och lömska sjukdom som drabbar så ofantligt många i dagens samhälle. Jag skulle kunna tro att det snart om det inte redan är en folksjukdom. Ska denna sjukdom förinta jobrden eller vart är den på väg? Trots all forskning så kommer dom inte så långt även om dom har kommit ganska långt och hittat mediciner och så men de har inte hittat roten till den för att förinta den. Kommer det någonsin att ske? Hoppas det. Den gör ju inte ”bra” den som har Cancer illa utan även anhöriga. Det borde finnas forsknig, hjälp även till de anhöriga. De kommer oftas i skymundan. De lider lika mycket som den som har det, fast på olika sätt.

 

Trots att jag är ganska duktig på att försöka leva trots skiten som äger mig så är det svårt ibland när den gör sig påmind, humöret kan växla från att vara jätte glad till att vara långt nere under fötterna. Men jag brukar resa mig ganska snabbt. Iivet är mig kärt. Fösöker att leva här och nu och inte springa till något långt framför mig för man vet inte om man finns morgondagen. Alla kanske borde stanna upp för ett tag. Släppa alla måsten, ingen som tar dom ifrån en i alla fall. Det blir heller ingen katastrof om man inte gör sina måste just här och nu. Lev livet umgås med nära och kära. Jaga inte efter en massa materiella ting för man blir inte lyckligare av det, kanske för stunden. Lyckan finns i en själv i hjärtat och själen

 

.•*¨`*•. ☆ .•*¨`*•. .•*¨`*•✿

Glöm inte att vara rädda om varandra.

När vardagen flyter på är det lätt att

glömma att saker och ting kan förändras

på en sekund. Vi tar mycket för givet av

bara farten”

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0